Råttans mat
Råttor är allätare och rovdjur och således inte helt olika oss människor. Därför kan du som tumregel säga att om maten du ger till din råtta är god nog till dig själv, då är den nog god nog till din råtta! Men det finns inte en regel som inte har undantag. Det beror ju förstås även på vad du äter : )
Bebismaten
När råttor växer upp är det viktigt att de får en allsidig och proteinrik kost. Porlamarkens råttungar föds upp på barnmat för människoungar, majsvälling och utvalda färska grönsaker och frukt. När du får hem dina bebisar ska du fortsätta med majsvälling och barnmat på burk flera gånger om dagen den första tiden. Men på kvällen lägger du även till rester från din egen middag. När bebisen är omkring 3-4 månader har du successivt ersatt denna bebismat med matrester och vanlig färskmat. Då är det lämpligt att råttan vänjs vid att äta ”middag” en gång om dagen på en bestämd tid. Ger du middagen på kvällen vänjer du råttan vid att ha sin vakentid då och det kan ju vara lämpligt att råttan är aktiv när du kommer hem från jobb eller skola.
En ung råtta kan nästan inte få för mycket mat. Men när råttan börjar uppnå sin vuxenvikt, vilket den gör när den är ca 6 månader, så måste du förvissa dig om att den inte börjar lägga på hullet allt för mycket. En råtta ska ha ett jämt fettlager under huden, men ska absolut inte ha valkar. Om du märker att råttan börjar bli fet får du helt enkelt tvinga den att röra på sig mer. Ett bra sätt är att låta den jobba för sin mat, genom att du t.ex. serverar maten överst på en klätterställning.
Färskmaten
En vuxen råtta behöver, förrutom sitt torrfoder, ett huvudmål mat om dagen. Basen i denna middag kan bestå av pasta, ris eller potatis. Därtill kommer färska grönsaker och frukt. En köttbit en eller ett par gånger i veckan. Det finns egentligen ingenting som råttor inte kan eller bör äta när det gäller svensk husmanskost. Men allt ska förstås ges med måtta. Mina råttor äter alltid resterna av våra middagar. Det kan innebära att råttorna äter allt ifrån kyckling med ris, fiskgratäng, korvstroganoff, spagetti med köttfärssås, ungspannkaka, grytor, revben…. Ja du förstår nog principen. På den kosten håller sig mina råttor friska och i bra kondition och lever längre än genomsnittet. Idag är det vanligt att man vill teoretisera råttans näringsbehov och många gör råttans foder till en väldigt komplicerad sak. Det behöver man inte göra.
Att se upp med!
Allt för mycket animaliskt protein är inte bra. Det finns ett samband mellan proteinrik mat och tumörbenägenhet. Likaså ska feta frön, typ solrosfrön, ges endast sparsamt. Citrusfrukter ska undvikas. Choklad är bevisligen livsfarligt. Ge aldrig råttorna starkt kryddad mat eller mat som är salt. Socker torde inte höra hemma i människokosten och hör naturligtvis inte heller hemma på råttornas meny.
Torrfoder
Råttor ska alltid ha tillgång till torrfoder. I det vilda äter råttor ständigt. Deras kropp och beteende är avpassat för detta. Därför ska en skål med torrfoder alltid stå i råttornas bur. Idag finns flera processade foder i handeln, men färgglada pellets är inte naturligt och erbjuder inte någon spännande variation för råttor. Ett bra torrfoder innehåller naturliga ingredienser; sädeskorn, frön, gryn, utvalda nötter i liten mängd, torkade frukter etc. Då och då kan du ge råttorna ett hundkex eller en bit knäckebröd att fila tänderna på. Blanda ditt eget foder, eller köpa av din uppfödare! Porlamarkens säljer råttfoder till självkostnadspris.
Vatten
Vatten ska så klart alltid finnas tillgängligt för råttorna. Flaska är det bästa. Råttor behöver inte ha vitaminer i dricksvattnet. Det är viktigt att vattenflaskan hålls ren och diskas dagligen. Jag tycker att det är en bra investering att alltid ha minst två vattenflaskor till råttorna, då flaskorna ibland går sönder. Det är skönt att veta att råttorna alltid har en reservflaska!
Av aktiveringsskäl kan det vara roligt att variera och ibland ge råttorna en skål med vatten att plaska i och att dyka efter mandel i.
Motion
Varje kväll bör råttorna få komma ut ur buren, rusa av sig och vara tillsammans med dig. Råttsäkra hemmet noga så att råttorna inte kan komma åt sladdar, chokladkakor eller skadas av hundar eller liknande. Tänk även på att råttor är rovdjur som mer än gärna sätter i sig andra smådjur, även så stora djur som kaniner, så sådana eventuella invånare av hushållet ska hållas åtskilda från råttorna!
Nu ska jag berätta om det bästa jag vet. Det bästa jag vet är att gå in i råttrummet. Jag öppnar buren och sätter mig ner på golvet. Då kommer mina vänner råttorna och vi umgås på lika grunder. Alla är de unika, alla har de olika personligheter. När man har en stor flock och själv ingår i den, blir det tydligt vilka olika roller de olika individerna har. Med mina vänner råttorna går tiden fort och intrycken blir många och bestående. Vi busar ihop, vi lär oss nya tricks och vi aktiverar oss med agility och kanske något godissök. När vi blir trötta lägger vi oss i en hög och vilar. Vår samvaro bygger på ömsesidighet och eftersom båda våra arter till naturen är nyfikna och sociala, så känner vi gemenskap ihop. Det behöver inte vara mer avancerat än så!
Råttor får sin fysiska motion tillgodosedd genom ett par timmars utevistelse från buren varje dag. Buren i sig kan man inreda så att den erbjuder klättermöjligheter och fysiska utmaningar. Ibland kan man tappa upp ett ljummet bad i badkaret och låta råttorna simma lite. Simning ger fina muskler, även hos råttor! Ett torvblock som du tryckt in godis i kan hjälpa råttorna att komma igång att gräva och använda bogpartiet och är förstås en utmärkt aktivering på samma gång.
Aktivering
Precis som det är viktigt att ge råttan fysisk motion så är det viktigt att ge den mental motion. Råttor är oerhört intelligenta och aktiva djur och mår dåligt om de inte får utlopp för sin kreativitet. Här följer lite exempel på hur man kan håller råttan i bra mental kondition.
Agility
Genom att råttan får använda sitt balanssinne då den tar sig över gungbrädor, a-hinder och balansbommar aktiverar du den. Tunnlar och hopphinder erbjuder utmaning och låter råttan få testa sitt mod. Slalom gör råttan smidig.
Agility hinder kan man lätt tillverka själv och bara fantasin sätter gränser för vilka hinder du gör till din råtta. Du lär råttan hindren genom att du hjälper den att ta hindren rätt första gången den tar dem. Du kan locka med godis och du kan även pröva att träna din råtta med klicker, precis som en hund. När råttan är duktig på att ta hinder i olika kombinationer och den följer din hand och din röst, så kan du anmäla er till agilitytävling! Vill du veta mer om hur det går till att tävla i agility kan du gå in på SRS hemsida.
För utförligare agilitytips, se fliken SMÅDJURSAGILITY.
Klurigheter
Råttor älskar utmaningar! Alla övningar som går ut på att råttorna ska försöka lösa ett problem är bra aktivering. Du kan t.ex. använda dig av aktivitetskulor för gnagare som finns att köpa. Det är kulor som man kan lägga in godis i och antingen hänga upp i buren eller låta råttan jaga på golvet. Varianter på detta tema är att lägga godis i en förseglad toa-rulle eller i en äggkartong. Att hänga upp godis på rep i buren som råttan inte kan nå från bottnen utan måste ”fiska upp” från en hylla. Godis instucket i torvblock är en annan favorit samt flytande mandel i ett vattenbad ytterligare en.
Inkallning, konster och tricks
Råttor har otroligt bra minne och är sociala flockdjur. Därför är det inte svårt att lära råttan att komma på inkallning, att lyssna till sitt namn eller att lära sig att utföra en konst. Inlärning av sådana ting ger råttan bra hjärngympa! Vilken form av inlärning man använder för att förknippa ett ord med en handling varierar. Man kan med fördel använda klicker som belöningssytem, vilket innebär att man skaffar en klicker och sedan ger godis till råttan varje gång man klickar. Senare kan man då invänta att råttan spontant utför önskat beteende, t.ex. ställer sig på två ben eller går runt en slalompinne eller vad det nu kan vara, och klicka när råttan gör det. Operant inlärning funkar bäst på råtta.
Vissa moment kan man dock med fördel lära in med hjälp utav klassisk inlärning, som i princip innebär att man nöter in ”rätt” beteende och hjälper råttan genom att visa vad den ska göra. En del agilityhinder lär jag in på detta vis. Tunneln t.ex. Där hjälper jag råttan att springa igenom tunneln, gång på gång, och tillåter den inte att stanna där inne och tänka efter. Detta för att jag inte vill ha en råtta som tvekar och kanske stannar inne i tunneln. Men som med all klassisk inlärning, kan man få bakslag senare om råttan börjar fundera mer ingående på vad den egentligen sysslar med.
Vissa konster kan vara svåra att lära en råtta om man inte handgripligen visar och hjälper råttan. Ett exempel är snurra runt som råttan lär sig bäst genom att du rör handen i en cirkelrörelse runt den. Du kan ha en godis i handen för att underlätta för råttan att följa handen. När råttan följt din hand ett halvt eller ett helt varv får den sin godis. Denna handling upprepas massor av gånger, och du lägger efterhand till kommandot ”snurra” samtidigt som råttan snurrar.
Apportering
I din råtta har du en förträfflig apportör! Utnyttja denna egenskap! I det vilda måste råttan dagligen bära omkring på saker i munnen. Den transporterar mat från fyndplats till bohåla, den bär omkring på bobyggnadsmaterial och en råtthona kan behöva flytta på sina ungar genom att bära dem försiktigt i munnen. Jag har i och för sig märkt att vissa råttindivider är mer benägna att vilja bära saker i munnen än andra och att honor oftare blir duktig apportörer än hanar. Jag brukar testa de små bebisarnas anlag att vilja springa efter och med munnen greppa ett föremål. De som visar intresse för sådan lek får i fortsättningen belöning då de springer efter saker jag rullar i väg, och separat tränar jag dem att vilja komma till mig för att avlämna föremålet. Det fungerar inte riktigt som på hund, och det är inte naturligt för en råtta att sitta still och hålla något i munnen så det kan du inte kräva. Däremot kan du göra apporteringssträckan allt längre och variera föremålen råttan ska hämta.
Under årens lopp har många Porlamarkenråttor arbetat som serviceråttor. Råttor som funktionsvarierade människor använder som en ”extra hand”. Dessa råttor måste bl.a. kunna apportera föremål på uppmaning.
Nosaktivitet
Råttans främsta sinne är luktsinnet och därför måste du aktivera detta sinne hos din råtta. I det vilda använder råttan luktsinnet till att kommunicera med, att skapa minnesbilder med samt för att hitta föda. Aktiveringsmässigt kan du låta råttan göra två olika saker med hjälp utav luktsinnet; godissök och godisspår. Sök innebär att råttan arbetar med luftburen vittring och spår innebär att råttan följer ett doftspår i marken.
Godissök går till som så att du gömmer doftrika godisar under mattkanter, i möbler etc. och sedan låter råttan få upp vittringen. Göm inte fler godisar än att råttan orkar hitta dem och använd gärna ett speciellt, avgränsat ställe i hemmet för denna aktivitet. Så lär sig råttan snart vad som förväntas av den på den platsen.
Godisspår innebär att du går ut ett kort spår på ca 3-5 meter i hemmet, och att du lägger en godis där spåret tar slut. Området du väljer får inte ha varit beträtt det närmsta dygnet före spårövningen, och du får inte gå tillbaka i ditt eget spår utan gå i stor lov efter spårslutet. Sedan låter du spåret ligga en stund varpå du sätter på din råtta en sele och koppel och sätter den vid spårets början. Faktum är att om miljön är relativt okänd kommer din råtta att ta upp spårdoften och följa spåret naturligt. Vid slutet tar du av selen och låter råttan ha roligt med belöningen. Låt inte råttan gå tillbaka i spåret!
I Sverige finns det än så länge ingen tävlingsgren där man spårar eller söker med råttor. Det finns emellertid projekt där man använder råttans luktsinne i polis och tullverksamhet. Där används råttor i försöksverksamhet som narkotikaindikerare. Inom vården finns det ett fåtal duktiga råttförare som har råttor som har lärt sig att indikera blodsockerfall hos diabetiker mm. Det finns både fördelar och nackdelar med att träna råttor för uppgifter som hundar normalt sköter. Fördelen med råttor är att de är så små att de kan söka av utrymmen som en hund aldrig skulle komma in i, t.ex. Nackdelen är att råttor lever väldigt kort tid och att man inte kan ställa riktigt samma krav på en råttas prestation som på en hunds.
Vill du satsa på något ovanligt och samhällsnyttigt ska du definitivt syssla med att använda dina råttors luktsinne till något spännande!
Det finns egentligen inga begränsningar på roliga och stimulerande aktiviteter man kan ägna sig åt tillsammans med sina råttor!